Minnen, som egentligen bara är jobbiga att ha!!

Har kommit fram till en sak denna helgen.. 
Det fanns en tid när jag trodde våran vänskap skulle vara en som skulle  vara för evigt.. Men jag hade fel.. Du verkar inte intresserad av något längre, du har ett nytt liv, nya vänner och ibland funderar jag på om du har ett nytt jag också.. Men just nu så önskar jag mer än någonsin att jag bara kunde ta bort alla minnen med dig.. Verkligen alla.. För just nu så gör de bara ont, ligger och skaver i själen liksom. men jag kan inte få bort dem, inte ngt av dem.. Och alltid är det något som kommer och påminner mig om allt kul vi haft.. 
Men denna helgen har jag insett en sak, det är nog bättre för mig så här, ingen kontakt eller något, bara få bort alla minnen.. Få dig att bli en lika flyktig vän som många på FB, en sån man vet finns men inte har något mera med liksom, för det bara trycker ner mig, i djupet totalt! Och jag vill inte tillbaka dit jag var innan jag lyckades jobba mig upp hit jag är idag! Jag vet att du och många fler vet precis vem du är, osv.. Men spela roll, det finns ingenting kvar av de som en gång var en vänskap jag prioriterade åt helvete för högt! Jag missade så mycket mer betydelsefulla har jag kommit fram till .. Du skickar inte ens och frågar hur det är längre.. Inte ens ett grattis fick jag.. Jag menar det finns inget som ens tyder på att du vill ha något som kan kallas vänskap med mig längre, så varför ska jag plågas av allt!! Jag hatar det! Men vad kan jag göra?? 
I fredags så hade jag en av mina bästa födelsedagsfester i mitt liv, och du var inte där! Jag klarar mig så mycket bättre utan dig, jag måste bara inse det själv! Men det är inte enkelt.. För du betydde otroligt mkt för mig som vän och det kan inget ändra på.. Men du finns inte i min framtid längre. Nu har jag mina närmsta klart för mig.. De har funnits kvar även fast jag inte har varit guds ängel alltid.. De finns där.. Och jag älskar dem allihopa! Jag saknar dig än idag vissa stunder, att prata med dig, allt härj.. Men jag försöker få bort det, och helgen har hjälpt mig en bra bit på väg..  Men hur ska jag kunna deleta allt.. Hur ska jag kunna radera alla minnen för att helt kunna släppa dig och gå vidare?! Jo, det finns det folk som hjälper mig med!! Jag vet att de hjälper mig och stöttar mig och finns där när jag behöver dem..  Det värsta är, att jag fortfarande älskar den vännen du var.. Det är det som är det jobbigaste av allt ihopa.. Jag måste få bort det...

ÄLSKAR ER <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0