Jag har fortfarande inte fattat att du är borta...

Jag kommer aldrig mer bli nersprungen vid dörrn av dig när jag kommer och hälsar på
Jag kommer aldrig mer få dina "pussar"
Jag kommer aldrig mer att få ta "lyckade" kort på dig
Du kommer aldrig mer att nafsa mig i näsan för att jag retas med dig
Du kommer aldrig mer "bomba" mig som du gjorde varje gång du fick väcka mig
Du kommer aldrig mer härja med Basco så man får passa knävecken

Älskade Ambra !! Jag kan inte att förstå att du faktiskt är bort.. Antagligen så gör jag de inte det förrän jag kommer dit och ser själv att du inte finns där..  de kommer att göra så ont att se att du verkligen är borta..
Men de är så skönt att veta att du inte led iallafall..

Sista minnet jag har med dig är promenaden vi tog tillsammans med Cattis och Basco ungefär en vecka innan du försvann från oss.. Jag är så glad att jag verkligen åkte till er då.. Att jag träffade dig den sista gången.. Att jag pratade med Cattis om hur de låg till med dig den dagen gjorde mig lite beredd på vad som komma skulle. Men va spelar de för roll de gör ändå lika ont att du är borta... Men det blev ingen chock iallafall. Din tid hos oss har alltid varit lite osäker..

Du var kanske inte min hund men du kommer för alltid ha en alldeles egen och speciell plats i mitt hjärta!
Sweet Dreams Ambra så syns vi på andra sidan Regnbågsbron! <3