Jag insåg förut när jag satt här och kollade igenom min blogg att ni aldrig fick veta att jag begravde Spökis i våras/sommras.. Men så är det. Den 6:e Juni fick min bebis sin plats uppe vid stenmuren bredvid min andra kanin LilleSkutt. De kändes så jävla bra att äntligen få ge honom en plats att "vila" på. Nu har han sin plats, och där kommer han nu att förbli. Han kanske inte är där jag bor men han är där han hör hemma, där han växte upp och fick kamrater. Nu är han ännu en gång tillsammans med Molle( vår gammla hamiltonstövare) som var hans bästa vän. De trivdes hur bra som helst tillsammans. Och sen så har han ju Lindy(schäfer) igen, som han retades med så fort man visslade på henne. Visslade eller ropade man på Lindy så satt Spökis och väntade på att hon kom springandes och när han tyckte hon var tillräckligt nära så stampade han i burgolvet vilket resulterade i att Lindy genast vände och sprang åt andra hållet XD Den tokfian var livrädd för min 1 kilos kanin :) Och ni skulle ha sett Spökis min när han insåg att de funkade gång på gång, han såg SÅ nöjd ut på något sätt^^



LilleSkutt & Spökis !



Sen är det även så att den kanin vi hade kvar efter Spökis också har lämnat oss :/ Sorgligt nog.. Tar inte mig lika hårt eftersom det var syrrans kanin och inte min.. Men eftersom att jag vet hur de känns så gör det så ont ändå... Hon somnade in av sig själv 13 Augusti... Spökis somnade in den 13 januari och Coca Cola den 13 Augusti! Snacka om datum krasch! Hmm... Lite kusligt tycker jg det är...
Nu har vi iallafall tre kaniner och ligger bredvid varandra uppe vid stenmuren..  Vi hoppas de får frid nu iallafall..


Coca Cola !



OCH när vi ändå är igång så kan jag ju berätta om en dröm som jag hade för nån vecka sen. Jag drömde att Spökis kom till mig, jag vet de låter helt idiotiskt, men han kom till mig och han pratade med mig. Han sa till mig att släppa att jag inte kunde ha honom hemma utan att han fick bo hos Jennifer och Mathias.(Och jag har ALDRIG tvivlat på att han inte skulle haft det bra där, men en del av mig har så ont för att jag inte kunde ha honom hos mig) Han sa till mig att släppa det, han hade haft det jätte bra där, de hade varit så snälla och jag hade ju faktiskt vart där och hälsat på. Dock hade han saknat att äta clementiner. (vilket min lilla kanin älskade, och jag glömde berätta det för Jennifer. Liksom vilken normal kanin äter det X) Men han hade haft det jätte bra, men han var även jätte glad att han faktiskt fick komma hem hit en sväng innan han somnade. Han fick träffa dem som han höll av, och han skulle aldrig släppa oss, han skulle vaka över oss! Min ängel, jag vet att han är här!



Och ni får tro vad ni vill men drömmen har gett mig ett lugn jag inte haft på LÄNGE över det här!


R.I.P Spökis och Cola!